Med moderna galoscher i gammelmorfars spår

 

Det krävs ett visst mått av mod för att vandra i gamla fotspår med moderna galoscher. Tur då att den nya tidens bagare i Funäsdalen har både mod och koll på måtten. För femtio år efter att gammelmorfar Erik bedrev bageriverksamhet på Rörosvägen slogs portarna ånyo upp. Och den här gången med ingen mindre än barnbarnsbarnet Andrea Skott Dahlgren bakom rodret.

Med ett progressivt tänk kring hållbarhet och lokala samarbeten samt en strävan efter att gifta rika traditioner med det moderna, levererar Nya Jonssons bageri och konditori färskt bröd och konditorivaror av högsta kvalitet. Till både lokalbefolkningen och turisternas stora förtjusning.  

 

Hejsan Andrea! Vad var det som fick dig att ta beslutet att gå i gammelmorfars fotspår?
Först och främst intresset för bakning. Men beslutet kom även ur känslan av att aldrig haft något heltidsjobb. Jag ville jobba med något som jag verkligen brinner för och jag ville kunna jobba året runt. Och sen även kunna ge andra chansen till att kunna jobba året runt.

Hur tror du att arbetet med Nya Jonssons skiljer sig mot hur verksamheten bedrevs på den tiden? 
Jag tror att det största som skiljer sig är svårigheten att köpa in närproducerade råvaror. Det var nog enklare på den tiden. Det fanns inte så mycket konstiga tillsatser i råvarorna och inte så många varor att välja på. I själva arbetssättet tror jag nog inte det skiljer sig så jättemycket, då vi valt att göra allt från grunden och det mesta utan maskiner. Många andra bagerier/konditorier använder sig av många olika maskiner för att "ta bort" hantverket. Vi vill bevara hantverket. Sen har vi såklart fler maskiner än vad gammelmorfar hade. 

Vi erbjuder nog också ett större utbud av fikaprodukter eftersom det är lättare att få tag i råvaror nu än det var på den tiden. Då gjorde man extremt mycket småkakor och det var väl för att få ut så mycket som möjligt av så lite råvaror som möjligt. 

 

 

"Vi väljer lokalt i första hand,
men tyvärr så går många av
produkterna som vi använder
inte att få tag på lokalt."

 

 

 

Ni använder er i största utsträckning av ekologiska råvaror och allra helst lokalt. Hur fungerar det? 
Det fungerar både bra och dåligt. Det är ett val vi gjorde redan i första början, men det är inte lätt. Vi väljer lokalt i första hand, men tyvärr så är det mångat av produkterna som vi använder som inte går att få tag på lokalt. Som exempelvis mjöl, smör och socker. Vi väljer även svenskproducerat innan ekologiskt då eko-varor kan ha rest väldigt långt. Så man ska inte alltid stirra sig blind på eko-märkningen, för i slutändan är den kanske inte så eko trots allt. Vi fick kämpa väldigt mycket med för att få vår matleverantör att ta in mer svenska och ekologiska produkter. 

Det är ju ett extra moment att hålla koll på detta, men nu börjar vi lära oss och det flyter på bra! Älskar att kunna lyfta fram andra hantverkare och använda deras varor i vårt hantverk. 

Önskar bara att det gick att handla ännu mer grejer lokalt nära oss, alltså i Härjedalen. Skulle även vilja använda hemägg i vår bakning, men det går tyvärr inte då reglerna säger att det ska finnas ett tvätteri, märkning och packeri för att få använda ägg i livsmedel. Jag har själv höns och vet att det är stor skillnad på ägg och ägg. 

Önskan om att handla lokalt verkar leva i allra högsta grad. Ser du att det finns en större efterfrågan på genuinitet och bagarhantverket nu? 
Hm... Svår fråga. Både ja och nej. Jag tror att många är mer medvetna om vad man stoppar i sig. Man vill köpa bröd och fika som man vet är gjord av riktiga produkter och utan en massa knasigheter istoppat. Där ser vi ju en växande kundgrupp. Sen om man ser på det arbetsmässigt så tror jag att man överlag är lite för bekväm. Det är svårt att hitta bra folk som vill arbeta med kroppen och händerna för att kunna bevara själva hantverket. 

Om många inom branschen känns bekväma så tycks ni göra helt tvärtom. Stämmer det till exempel att ni vissa dagar erbjuder kokkaffe gjord över öppen eld?
Ja det stämmer! Oftast är det min käre far (Bagar-Eriks barnbarn) som sköter kaffekokningen över öppen eld. Vi har kört det vid olika speciella tillfällen som påsk, sportlov, när forbönderna passerar på vägen till den årliga marknaden i Röros osv. Det har blivit ett väldigt trevligt inslag. Många har aldrig druckit kokkaffe förut och gör premiär-tåren hos oss. Kaffe smakar ju aldrig så bra som när det är kokat över öppen eld och dricks ute. Vi vill att fler ska få uppleva den magiska känslan. 

 

Vad gör du när du inte kliver upp i svinottan och bakar? Vi hör rykten om ripjakt och engelska settrar? 
Det stämmer bra! Hundar har alltid varit ett stort intresse hos mig. Vi har haft jakthundar i hela mitt liv, både älghundar och fågelhundar. Det är pappa som lagt grunden till jaktintresset och jag har suttit många dagar på älgpass sedan barnsben. Men jag har fastnat extra för fågeljakten då den är mer social. Så för 4 år sedan köpte jag min egen engelska setter som heter IPA.

Det är väldigt mycket jobb bakom en fågelhund, men det är så värt slitet när man får se hunden jobba på fjället. Förutom en god jaktkompis är hon en superbra träningskompis och draghund. Dom är väldigt energirika dessa hundar, men är även en fantastisk familjehund. 

Vad är det mer med jakten som lockar? 
Naturen, friheten, lugnet, sinnesstämningen och gott fika. Det är inte själva skjutandet som lockar, utan friheten att få vistas i naturen och se hunden arbeta och utvecklas. Sen är det såklart ett extra plus om man får till att fälla en fågel eller två när man är ute på jakt!                                                                

Du driver affärsverksamhet som kräver sin uppmärksamhet och i kombinationen med ett (i folks ögon) ganska tidskrävande fritidsintresse. Hur pusslar du ihop det?
Det är inget konstigt för mig egentligen, jag har alltid älskat att vara ute i naturen det är där jag kan samla mina tankar och komma på nya idéer. Det spelar ingen roll om det är på jakt, en springtur, en skidtur eller promenad. Helst av allt vill jag se fjälltoppar, eller få den fantastiska känslan man får av att stå på ett fjäll. Att ta sig upp, känna vinden i håret, andas in all den goda fjälluften och sen ta sig ner. Det gör mig lugn. Jag får ny energi av att vara ute i skog, mark, fjäll. Och det är det som är det bästa med att bo här. Närheten till skogen, marken och fjällen

Ja, du beskriver nog också ett scenario som många vill känna sig mer bekant med nu än någonsin. Hur ser du på den uppåtgående trenden att folk väljer att bosätta sig på mindre orter med närhet till naturen?
Det är himla roligt! Bland annat för att det gynnar alla verksamheter här i bygden. Det kommer göra att fler kan bli året-runt-anställda om vi får fler männsikor som väljer att bo här permanent. Och jag förstår dem verkligen. Alla vill väl bo på en sådan här fantastisk plats?

Så vad älskar du mest med den här fantastiska platsen där du bor?
Närheten till naturen. Att vara omgiven av fjäll och fantastiska vyer. Att kunna knata upp på ett fjäll efter jobbet. Eller ta bilen några minuter bort och se milslånga vyer…

Att dricka morgon- eller kvällskaffet på en fjälltopp eller bergskam är inget konstigt när man bor här. 

Bara en sådan sak! Tack Andrea för att du gav oss en inblick i ditt dagliga liv i Funäsdalen.

Läs mer om vårt hållbarhetsarbete, för fjällens skull

Att verka för en hållbar framtid är för oss en självklarhet. Allt vi gör ska göras med stort ansvar för djur, natur och människa. Vi kan inte rädda världen, men vi tror att vi kan göra skillnad för många. Och det gör vi bäst där vi verkar, på en plats vårt hjärta bultar lite extra för. Fjällen.